Tillbaka till startsidan


Så levde man förr

Hur tvättade man?
Man tvättade inte tillräckligt förrän på 1800-talet. Det var tungt att bära vatten som dessutom inte alltid fanns tillgängligt eller var iskallt. Mot slutet av 1800-talet förbättrades hygienen i Sverige något. Då ställde man till med storbyk två gånger om året, på de större gårdarna, till Vårfrudagen i mars och före julslakten i början av december. Det var ett kvinnojobb att tvätta, och det var tungt. Bok och glasögon Tvätten skulle bykas, klappas, gnidas och, om möjligt, manglas. Tvättbrädan med vecklad zinkplåt kom först på 1870-talet. Man lade tvätten i blöt, gnuggade den och till sist kokade den.

Hygien
På 1700-talet kom pottorna. De tidiga pottorna var bastanta don av tenn. Det fanns nättare varianter för resor och kyrkbesök. Tandborsten kom till Europa på 1600-talet och kom till Sverige som presentartiklar.

Symaskin Plaggen
Ute på markerna fångades fåren för klippning varje vår och höst. Finast var lammullen och den ull som klipptes på hösten. En del ull tvättades och sorterades sedan efter renhet och kvalitet. På hösten fick man tid till att karda ullen. Om ullkvalitén var låg fick man karda två gånger. Därefter spann man ullet till garn.
Redan under 1500-talet blev linet vanligt i Sverige, först bland de förmögna och senare även hos bondbefolkningen. Linet krävde mycket arbete; det skulle kammas, rötas, bråkas, skäktas och häcklas.

Städning
Smuts på mormors mormors tid var nästa oöverkomligt. Smuts i rummen var då inte enbart damm, utan bestod ofta av en blandning av spottloskor, snor, pipaska, döda flugor, råttlort, urin, träskav, ulltussar, diverse matresten och kvinnoblod. Detta inkluderar inte eventuella husdjur som tex höns. För det mesta sopades smutsen undan, men ibland behövdes det skuras. Detta gjorde man med kallt vatten, och björkris. Det rena golvet täcktes med sand och ibland också med doftande enris. 1880 slog trasmattorna igenom. Då blev det också ”förbjudet” att spotta på golven. Därav kom spottlådor.

Ohyra
I all smuts trivdes loppor och löss. Det ansågs vara helt naturligt att ha ohyra. Trots ökad renlighet fram mot 1900-talet var det svårt att bli av med ohyra, framför allt vägglöss. Enligt statistik hade 52 procent av fastigheterna i Malmö vägglöss år 1932! För att fånga lössen förr lade man en bräda full med hål i sängen. När lössen blivit mätta av blod skulle de krypa ner i hålen. På morgonen tömde man brädan över elden.





linje
Meny Så levde man förrSida 1 Sida 2 Sida 3