{"id":446,"date":"2022-07-07T12:50:33","date_gmt":"2022-07-07T12:50:33","guid":{"rendered":"https:\/\/jonsjonsgarden.com\/wp\/?page_id=446"},"modified":"2022-07-14T06:28:43","modified_gmt":"2022-07-14T06:28:43","slug":"jons-jonsgarden-historik","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/jonsjonsgarden.com\/wp\/jons-jonsgarden-historik\/","title":{"rendered":"J\u00f6ns Jonsg\u00e5rden – Historik"},"content":{"rendered":"\n

DET VAR EN G\u00c5NG n\u00e4r pesten gick – en gammal s\u00e4gen ber\u00e4ttar s\u00e5 – d\u00e5 dog alla p\u00e5 g\u00e5rden Signestorp nr 5 utom en liten flicka och s\u00e5 ryktaren. Han tog t\u00f6sen med sig till sl\u00e4ktingar i Vemmentorp (i Str\u00f6velstorp), och d\u00e4r blev hon sen gift. Omsider fick hon sitt st\u00e4lle i Signestorp tillbaka – men det var tack vare ryktaren, som kunde vittna om hennes r\u00e4tt…<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Detta var f\u00f6r l\u00e4nge sen – kanske ”i krigarens tid” omkring \u00e5r 1700? F\u00f6r faktiskt vet man, att Arvid Ols’ dotter i Signestorp \u00e5r 1723 blev gift med en Nils Tygesson fr\u00e5n Vemmentorp, och nyligen har man funnit ett par \u00e5rtal fr\u00e5n 1700-talets b\u00f6rjan inskurna i bj\u00e4lkar i den gamla g\u00e5rden. P\u00e5 den tiden l\u00e5g Signestorps by alldeles i Skogsbrynet – skogen bildade gr\u00e4ns mot Fleninge – invid ”Allek\u00e4rret” och bara n\u00e5gra hundra meter fr\u00e5n den stora, \u00f6dsliga ”Kulla f\u00e4lad”, som d\u00e4rifr\u00e5n str\u00e4ckte sig milavis mot nordv\u00e4st; p\u00e5 den stora f\u00e4laden fick alla Kulla-socknarnas boskap str\u00f6va fritt p\u00e5 bet.<\/p>\n\n\n\n

Hur g\u00e5rden nr 5 s\u00e5g ut, vet vi ej; kanh\u00e4nda var den delvis byggd av liggande grovt timmer. Men den har aldrig blivit flyttad fr\u00e5n sin nuvarande plats.<\/p>\n\n\n\n

Gamla papper ber\u00e4ttar emellertid, att den \u00e5r 1761 hade inl\u00f6sts (tillsammans med Signestorp nr 3 och 4) fr\u00e5n kronan av \u00e5bon Nils Olsson (och hans initialer \u00e4r det just, som nu \u00e5terfunnits i en bj\u00e4lke). Efter Olssons\u00f6nerna kom tre led Tygess\u00f6ner: Nils Tygesson, Tyge Nilsson och Nils Tygesson – och ”Tyga-st\u00e4lled” kallades g\u00e5rden sen l\u00e4nge!\u00a0<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Nils Tygesson d.y. b\u00f6rjade bygga om den gamla 1700-tals g\u00e5rden: 1805 tillkom den \u00f6stra l\u00e4ngan, 1816 den 22 maj var den nuvarnade ”stuel\u00e4ngan” klar (det st\u00e5r p\u00e5 l\u00f6sholtet \u00f6ver d\u00f6rren j\u00e4mte Nils Tygessons och Pernilla Nilsdotters<\/a> initialer.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n

N\u00e5gra \u00e5r senare kom J\u00f6ns Jonsson fr\u00e5n V\u00e4sby hovg\u00e5rd – han var h\u00e4radsspeleman och en duktig hantverkare – dit f\u00f6r att t\u00e4cka tak. Men han fick snart fler \u00e4renden d\u00e4r: 1829 gifte han sig med Hanna Nilsdotter, dottern p\u00e5 st\u00e4llet, och \u00f6vertog i sinom tid g\u00e5rden. Naboarna s\u00e5g nog f\u00f6rst lite snett p\u00e5 den l\u00e5nge, raske ”udb\u00f6linge”, men han sk\u00f6tte g\u00e5rden v\u00e4l: 1835 byggdes stall\u00e4ngan om och 1855 logan. Ett glatt och fint hem hade de d\u00e4r, J\u00f6ns Jonsson och Nils Tygas Hanna (och d\u00e4r f\u00f6ddes bl.a. sonen Bengt, som 1911 dog s\u00e5som professor i botanik och Rector Magnificus f\u00f6r Lunds Universitet).<\/p>\n\n\n\n

Efter J\u00f6ns Jonssons tid har Signestorp 5 g\u00e5tt i hans sl\u00e4kt: till s\u00f6nerna Nils och Johannes J\u00f6nsson och sons\u00f6nerna Johan J\u00f6nsson och Georg Leire. Den sistn\u00e4mnde har l\u00e5tit bilda en stiftelse ”J\u00f6ns Jonsg\u00e5rden”, som skall v\u00e5rda den 150-\u00e5riga g\u00e5rden som ett kulturreservat f\u00f6r framtiden.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n

N\u00e4r den gamla ”Tyga-g\u00e5rden” nu restaurerats vill den visa, hur en stor nordv\u00e4stsk\u00e5nsk g\u00e5rd kunde vara inr\u00e4ttad ungef\u00e4r under tidrymden 1820-1890. En g\u00e5ng var det p\u00e5 tal, att den skulle flyttas till friluftsmuseet i Helsingborg – s\u00e5 v\u00e4rdefull anses den – men givetvis \u00e4r det \u00e4nnu b\u00e4ttre, att man fortfarande kan bes\u00f6ka och uppleva g\u00e5rden i dess gamla, \u00e4kta milj\u00f6.<\/p>\n\n\n\n

\n\n\n
\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n

P\u00e5 J\u00f6nsJonsg\u00e5rden, Signestorp no 5 i Kattarp, en 1800-tals fyrl\u00e4ngad g\u00e5rd med halmtak, v\u00e4tter den v\u00e4stra porten ut mot gamla Kulla F\u00e4lad \u2013 och den \u00f6stra porten leder in mot Kattarps by.
Boningsl\u00e4ngan i s\u00f6der, ett ljusgr\u00f6nt tr\u00e4bekl\u00e4tt korsvirkeshus, vill visa hur en nordv\u00e4stsk\u00e5nsk bostad kunde vara inr\u00e4ttad p\u00e5 1800-talet.
Stall-l\u00e4ngan i v\u00e4ster, delad av V\u00e4sterporten, med h\u00e4st- och kostall, dr\u00e4ngastuga och huggehus inhyser ocks\u00e5 tillh\u00f6rande redskap. P\u00e5 loftet finns samlat en m\u00e4ngd \u00e4ldre, l\u00e4ttare lantbruksredskap.
Norra logl\u00e4ngan fr\u00e5n 1855 inneh\u00e5ller enstaka st\u00f6rre lantbruksredskap och fordon fr\u00e5n 1800 och tidigt 1900-tal \u2013 innan mekaniseringen.
\u00d6stra portl\u00e4ngan, delad av \u00f6sterporten, inrymmer \u201dundantaget\u201d, nu bostad f\u00f6r g\u00e5rdens tillsynsfamilj samt g\u00e5rdens tv\u00e5 brands\u00e4kra arkiv \u2013 ett f\u00f6r dokument och bilder och ett f\u00f6r gamla textilier.
Mitt p\u00e5 den stenslagda g\u00e5rdsplanen st\u00e5r ett kastanjetr\u00e4d, planterat 1961. Det f\u00f6rra sattes 1861 och blev \u00f6ver 100 \u00e5r.
Tr\u00e4dg\u00e5rden , p\u00e5 s\u00f6dersidan av boningsl\u00e4ngan, \u00e4r inrutad p\u00e5 ursprungligt s\u00e4tt med fyrkantiga f\u00e4lt med grusg\u00e5ngar emellan, gr\u00e4smatta, buxbom, rabatter och kryddg\u00e5rd. En hasselrid\u00e5 med inslag av h\u00e4gg och kaprifol och en avenboksh\u00e4ck i norr samt k\u00f6ks- och frukttr\u00e4dg\u00e5rd. N\u00e5gra av de gamla frukttr\u00e4den finns fortfarande kvar s\u00e5som augustip\u00e4ron, \u00c5ker\u00f6-\u00e4pple, citron-\u00e4pple och sockerp\u00e4ron. H\u00f6nshus och bikupor finner man ocks\u00e5 d\u00e4r.
Ryllehuset, byggt 1840, mangelbod, bak- och tv\u00e4ttstuga, i sydv\u00e4stra h\u00f6rnet av tr\u00e4dg\u00e5rden, inrymmer den stora tunga handmangeln, maltkvarnen och brygghusgrytan.
Redan p\u00e5 1700-talet fanns h\u00e4r en fyrl\u00e4ngad g\u00e5rd. Ett par \u00e5rtal fr\u00e5n 1700-talets b\u00f6rjan finns inskurna i g\u00e5rdens bj\u00e4lkar. Man vet att Nils Tygesson 1723 gifte sig med en dotter p\u00e5 g\u00e5rden. \u00c5r 1761 inl\u00f6stes g\u00e5rden fr\u00e5n kronan av \u00e5bon Nils Olsson. Efter Olss\u00f6nerna kom tre led Tyges\u00f6ner: Nils Tygesson, Tyge Nilsson och Nils Tygesson \u2013 och l\u00e4nge kallades g\u00e5rden \u201dTygast\u00e4llet\u201d.
Nils Tygesson d.y. b\u00f6rjade bygga om den gamla 1700-tals g\u00e5rden.
G\u00e5rdsbyggnaderna byttes successivt ut mellan 1805 och 1855. \u00d6stra Portl\u00e4ngan, uppf\u00f6rd i ek-korsvirke, var den f\u00f6rsta boningsl\u00e4ngan och blev sedermera \u201dundantagsstuga\u201d, \u00e4r \u00e4ldst och uppf\u00f6rd 1805. Den nuvarande boningsl\u00e4ngan i s\u00f6der tillkom 1816 med storstuga, lillstuga och spiskammare kring ugnen. P\u00e5 l\u00f6sholt \u00f6ver d\u00f6rren st\u00e5r \u00e5rtal och datum samt Nils Tygessons och Pernilla Nilsdotters initialer. Sal, tre rum och tv\u00e5 kammare tillkom 60 \u00e5r senare.
P\u00e5 1820-talet kom J\u00f6ns Jonsson fr\u00e5n V\u00e4sby Hovg\u00e5rd dit f\u00f6r att t\u00e4cka tak. Han var h\u00e4radsspeleman och en duktig hantverkare. Han f\u00e4ste sig vid dottern p\u00e5 st\u00e4llet, Hanna Nildotter, och 1829 gifte de sig. Sv\u00e4rfar Nils Tygesson \u00f6verl\u00e4mnade g\u00e5rden till honom \u00e5ret efter, \u201dkrono- och skattehemmanet Signestorp no 5, 1\/3 mantal\u201d. J\u00f6ns Jonsson renoverade nuvarande stall\u00e4ngan i \u00f6ster 1835 och
logl\u00e4ngan i norr 1855. I boningsl\u00e4ngan tillkom sal, tre rum och tv\u00e5 kammare \u00e5r 1876. G\u00e5rden \u00e4rvdes 1895 av s\u00f6nerna Johannes och Nils J\u00f6nsson och gick sedan vidare till barnbarnen Georg J\u00f6nsson (Leire) och Johan J\u00f6nsson.
I ett halvt sekel drevs g\u00e5rden, som ett sidobruk till Hj\u00e4lmshults Kungsg\u00e5rd, som \u00e4ldste sonen Johannes J\u00f6nsson arrenderade sen 1869 och d\u00e4refter av Johan J\u00f6nsson, Lundsg\u00e5rden. Boningshuset anv\u00e4ndes som arbetarbost\u00e4der, tillsynen var bristf\u00e4llig och byggnaderna f\u00f6rf\u00f6ll.
Sl\u00e4ktf\u00f6reningen Ebbarp-Signestorp bildades 1949. Intresset f\u00f6r de gamla sl\u00e4ktg\u00e5rdarna vaknade. N\u00e4r Georg Leire pensionerades fr\u00e5n ledningen av Asea\/Stal Laval, Finsp\u00e5ng och bosatte sig i Stockholm tog planerna om restaurering av farfaderns g\u00e5rd, Signestorp no 5, fart. M\u00e5nga familjemedlemmar st\u00f6dde den tanken. Med i huvudsak intendent Gustaf \u00c5berg, som kulturansvarig, Erik S\u00f6nne, som praktiker och Georg Leire, som finansi\u00e4r, blev J\u00f6nsJonsg\u00e5rden
under \u00e5ren 1959 \u2013 61 varsamt \u00e5terst\u00e4lld i det skick och med den inredning, som den hade under tiden omkring 1800 \u2013 1890. Georg Leire bildade Stiftelsen J\u00f6nsJonsg\u00e5rden med \u00e4ndam\u00e5l, att ge kommande sl\u00e4kten en bild av en bondg\u00e5rd under 1800-talet i denna bygd. I Stiftelsens styrelsen ing\u00e5r till lika delar representanter f\u00f6r Sl\u00e4ktf\u00f6reningen och f\u00f6r Helsingborgs kommun, Sk\u00e5nes Hembygdsf\u00f6rbund och Helsingborgs Museum.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

DET VAR EN G\u00c5NG n\u00e4r pesten gick – en gammal s\u00e4gen ber\u00e4ttar s\u00e5 – d\u00e5 dog alla p\u00e5 g\u00e5rden Signestorp nr 5 utom en liten flicka och s\u00e5 ryktaren. Han tog t\u00f6sen med sig till sl\u00e4ktingar i Vemmentorp (i Str\u00f6velstorp), och d\u00e4r blev hon sen gift. Omsider fick hon sitt st\u00e4lle i Signestorp tillbaka – men det var tack vare ryktaren, som kunde vittna om hennes r\u00e4tt… Detta var f\u00f6r l\u00e4nge sen – kanske ”i krigarens tid” omkring \u00e5r 1700? F\u00f6r faktiskt vet man, att Arvid Ols’ dotter i Signestorp \u00e5r 1723 blev gift med en Nils Tygesson fr\u00e5n Vemmentorp, och nyligen har man funnit ett par \u00e5rtal fr\u00e5n 1700-talets b\u00f6rjan inskurna i bj\u00e4lkar i den gamla g\u00e5rden. P\u00e5 den tiden l\u00e5g Signestorps by alldeles i Skogsbrynet – skogen bildade gr\u00e4ns mot Fleninge – invid ”Allek\u00e4rret” och bara n\u00e5gra hundra meter fr\u00e5n den stora, \u00f6dsliga ”Kulla f\u00e4lad”, som d\u00e4rifr\u00e5n str\u00e4ckte sig milavis mot nordv\u00e4st; p\u00e5 den stora f\u00e4laden fick alla Kulla-socknarnas boskap str\u00f6va fritt p\u00e5 bet. Hur g\u00e5rden nr 5 s\u00e5g ut, vet vi ej; kanh\u00e4nda var den delvis byggd av liggande grovt timmer. Men den har aldrig blivit flyttad fr\u00e5n sin nuvarande plats. Gamla papper ber\u00e4ttar emellertid, att den \u00e5r 1761 hade inl\u00f6sts (tillsammans med Signestorp nr 3 och 4) fr\u00e5n kronan av \u00e5bon Nils Olsson (och hans initialer \u00e4r det just, som nu \u00e5terfunnits i en bj\u00e4lke). Efter Olssons\u00f6nerna kom tre led Tygess\u00f6ner: Nils Tygesson, Tyge Nilsson och Nils Tygesson – och ”Tyga-st\u00e4lled” kallades g\u00e5rden sen l\u00e4nge!\u00a0 Nils Tygesson d.y. b\u00f6rjade bygga om den gamla 1700-tals g\u00e5rden: 1805 tillkom den \u00f6stra l\u00e4ngan, 1816 den 22 maj var den nuvarnade ”stuel\u00e4ngan” klar (det st\u00e5r p\u00e5 l\u00f6sholtet \u00f6ver d\u00f6rren j\u00e4mte Nils Tygessons och Pernilla Nilsdotters initialer. N\u00e5gra \u00e5r senare kom J\u00f6ns Jonsson fr\u00e5n V\u00e4sby hovg\u00e5rd – han var h\u00e4radsspeleman och en duktig hantverkare – dit f\u00f6r att t\u00e4cka tak. Men han fick snart fler \u00e4renden d\u00e4r: 1829 gifte han sig med Hanna Nilsdotter, dottern p\u00e5 st\u00e4llet, och \u00f6vertog i sinom tid g\u00e5rden. Naboarna s\u00e5g nog f\u00f6rst lite snett p\u00e5 den l\u00e5nge, raske ”udb\u00f6linge”, men han sk\u00f6tte g\u00e5rden v\u00e4l: 1835 byggdes stall\u00e4ngan om och 1855 logan. Ett glatt och fint hem hade de d\u00e4r, J\u00f6ns Jonsson och Nils Tygas Hanna (och d\u00e4r f\u00f6ddes bl.a. sonen Bengt, som 1911 dog s\u00e5som professor i botanik och Rector Magnificus f\u00f6r Lunds Universitet). Efter J\u00f6ns Jonssons tid har Signestorp 5 g\u00e5tt i hans sl\u00e4kt: till s\u00f6nerna Nils och Johannes J\u00f6nsson och sons\u00f6nerna Johan J\u00f6nsson och Georg Leire. Den sistn\u00e4mnde har l\u00e5tit bilda en stiftelse ”J\u00f6ns Jonsg\u00e5rden”, som skall v\u00e5rda den 150-\u00e5riga g\u00e5rden som ett kulturreservat f\u00f6r framtiden. N\u00e4r den gamla ”Tyga-g\u00e5rden” nu restaurerats vill den visa, hur en stor nordv\u00e4stsk\u00e5nsk g\u00e5rd kunde vara inr\u00e4ttad ungef\u00e4r under tidrymden 1820-1890. En g\u00e5ng var det p\u00e5 tal, att den skulle flyttas till friluftsmuseet i Helsingborg – s\u00e5 v\u00e4rdefull anses den – men givetvis \u00e4r det \u00e4nnu b\u00e4ttre, att man fortfarande kan bes\u00f6ka och uppleva g\u00e5rden i dess gamla, \u00e4kta milj\u00f6. P\u00e5 J\u00f6nsJonsg\u00e5rden, Signestorp no 5 i Kattarp, en 1800-tals fyrl\u00e4ngad g\u00e5rd med halmtak, v\u00e4tter den v\u00e4stra porten ut mot gamla Kulla F\u00e4lad \u2013 och den \u00f6stra porten leder in mot Kattarps by.Boningsl\u00e4ngan i s\u00f6der, ett ljusgr\u00f6nt tr\u00e4bekl\u00e4tt korsvirkeshus, vill visa hur en nordv\u00e4stsk\u00e5nsk bostad kunde vara inr\u00e4ttad p\u00e5 1800-talet.Stall-l\u00e4ngan i v\u00e4ster, delad av V\u00e4sterporten, med h\u00e4st- och kostall, dr\u00e4ngastuga och huggehus inhyser ocks\u00e5 tillh\u00f6rande redskap. P\u00e5 loftet finns samlat en m\u00e4ngd \u00e4ldre, l\u00e4ttare lantbruksredskap.Norra logl\u00e4ngan fr\u00e5n 1855 inneh\u00e5ller enstaka st\u00f6rre lantbruksredskap och fordon fr\u00e5n 1800 och tidigt 1900-tal \u2013 innan mekaniseringen.\u00d6stra portl\u00e4ngan, delad av \u00f6sterporten, inrymmer \u201dundantaget\u201d, nu bostad f\u00f6r g\u00e5rdens tillsynsfamilj samt g\u00e5rdens tv\u00e5 brands\u00e4kra arkiv \u2013 ett f\u00f6r dokument och bilder och ett f\u00f6r gamla textilier.Mitt p\u00e5 den stenslagda g\u00e5rdsplanen st\u00e5r ett kastanjetr\u00e4d, planterat 1961. Det f\u00f6rra sattes 1861 och blev \u00f6ver 100 \u00e5r.Tr\u00e4dg\u00e5rden , p\u00e5 s\u00f6dersidan av boningsl\u00e4ngan, \u00e4r inrutad p\u00e5 ursprungligt s\u00e4tt med fyrkantiga f\u00e4lt med grusg\u00e5ngar emellan, gr\u00e4smatta, buxbom, rabatter och kryddg\u00e5rd. En hasselrid\u00e5 med inslag av h\u00e4gg och kaprifol och en avenboksh\u00e4ck i norr samt k\u00f6ks- och frukttr\u00e4dg\u00e5rd. N\u00e5gra av de gamla frukttr\u00e4den finns fortfarande kvar s\u00e5som augustip\u00e4ron, \u00c5ker\u00f6-\u00e4pple, citron-\u00e4pple och sockerp\u00e4ron. H\u00f6nshus och bikupor finner man ocks\u00e5 d\u00e4r.Ryllehuset, byggt 1840, mangelbod, bak- och tv\u00e4ttstuga, i sydv\u00e4stra h\u00f6rnet av tr\u00e4dg\u00e5rden, inrymmer den stora tunga handmangeln, maltkvarnen och brygghusgrytan.Redan p\u00e5 1700-talet fanns h\u00e4r en fyrl\u00e4ngad g\u00e5rd. Ett par \u00e5rtal fr\u00e5n 1700-talets b\u00f6rjan finns inskurna i g\u00e5rdens bj\u00e4lkar. Man vet att Nils Tygesson 1723 gifte sig med en dotter p\u00e5 g\u00e5rden. \u00c5r 1761 inl\u00f6stes g\u00e5rden fr\u00e5n kronan av \u00e5bon Nils Olsson. Efter Olss\u00f6nerna kom tre led Tyges\u00f6ner: Nils Tygesson, Tyge Nilsson och Nils Tygesson \u2013 och l\u00e4nge kallades g\u00e5rden \u201dTygast\u00e4llet\u201d.Nils Tygesson d.y. b\u00f6rjade bygga om den gamla 1700-tals g\u00e5rden.G\u00e5rdsbyggnaderna byttes successivt ut mellan 1805 och 1855. \u00d6stra Portl\u00e4ngan, uppf\u00f6rd i ek-korsvirke, var den f\u00f6rsta boningsl\u00e4ngan och blev sedermera \u201dundantagsstuga\u201d, \u00e4r \u00e4ldst och uppf\u00f6rd 1805. Den nuvarande boningsl\u00e4ngan i s\u00f6der tillkom 1816 med storstuga, lillstuga och spiskammare kring ugnen. P\u00e5 l\u00f6sholt \u00f6ver d\u00f6rren st\u00e5r \u00e5rtal och datum samt Nils Tygessons och Pernilla Nilsdotters initialer. Sal, tre rum och tv\u00e5 kammare tillkom 60 \u00e5r senare.P\u00e5 1820-talet kom J\u00f6ns Jonsson fr\u00e5n V\u00e4sby Hovg\u00e5rd dit f\u00f6r att t\u00e4cka tak. Han var h\u00e4radsspeleman och en duktig hantverkare. Han f\u00e4ste sig vid dottern p\u00e5 st\u00e4llet, Hanna Nildotter, och 1829 gifte de sig. Sv\u00e4rfar Nils Tygesson \u00f6verl\u00e4mnade g\u00e5rden till honom \u00e5ret efter, \u201dkrono- och skattehemmanet Signestorp no 5, 1\/3 mantal\u201d. J\u00f6ns Jonsson renoverade nuvarande stall\u00e4ngan i \u00f6ster 1835 ochlogl\u00e4ngan i norr 1855. I boningsl\u00e4ngan tillkom sal, tre rum och tv\u00e5 kammare \u00e5r 1876. G\u00e5rden \u00e4rvdes 1895 av s\u00f6nerna Johannes och Nils J\u00f6nsson och gick sedan vidare till barnbarnen Georg J\u00f6nsson (Leire) och Johan J\u00f6nsson.I ett halvt sekel drevs g\u00e5rden, som ett sidobruk till Hj\u00e4lmshults Kungsg\u00e5rd, som \u00e4ldste sonen Johannes J\u00f6nsson arrenderade sen 1869 och d\u00e4refter av Johan J\u00f6nsson, Lundsg\u00e5rden. Boningshuset anv\u00e4ndes som arbetarbost\u00e4der, tillsynen var bristf\u00e4llig och byggnaderna f\u00f6rf\u00f6ll.Sl\u00e4ktf\u00f6reningen Ebbarp-Signestorp bildades 1949. Intresset f\u00f6r de gamla sl\u00e4ktg\u00e5rdarna vaknade. N\u00e4r Georg Leire pensionerades fr\u00e5n ledningen av Asea\/Stal Laval, Finsp\u00e5ng och bosatte sig i Stockholm tog planerna om restaurering av farfaderns g\u00e5rd, Signestorp no 5, fart. M\u00e5nga familjemedlemmar st\u00f6dde den tanken. Med i huvudsak intendent Gustaf \u00c5berg, som kulturansvarig, Erik S\u00f6nne, som praktiker och Georg Leire, som finansi\u00e4r, blev J\u00f6nsJonsg\u00e5rdenunder \u00e5ren 1959 \u2013 61 varsamt \u00e5terst\u00e4lld i det skick och med den inredning, som den hade under tiden omkring 1800 \u2013 1890. Georg Leire bildade Stiftelsen J\u00f6nsJonsg\u00e5rden med \u00e4ndam\u00e5l, att ge kommande sl\u00e4kten en bild av en bondg\u00e5rd under 1800-talet i denna bygd. I Stiftelsens styrelsen ing\u00e5r till lika delar representanter f\u00f6r Sl\u00e4ktf\u00f6reningen och f\u00f6r Helsingborgs kommun, Sk\u00e5nes Hembygdsf\u00f6rbund och Helsingborgs Museum.<\/p>\n","protected":false},"author":5,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-446","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/jonsjonsgarden.com\/wp\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/446","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/jonsjonsgarden.com\/wp\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/jonsjonsgarden.com\/wp\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/jonsjonsgarden.com\/wp\/wp-json\/wp\/v2\/users\/5"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/jonsjonsgarden.com\/wp\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=446"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/jonsjonsgarden.com\/wp\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/446\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":544,"href":"https:\/\/jonsjonsgarden.com\/wp\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/446\/revisions\/544"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/jonsjonsgarden.com\/wp\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=446"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}